Sverige blir omsprunget av land efter land, skriver Ilan De Basso.
Det förhärskande inslaget i Alliansens ekonomiska politik har varit skattesänkningar. Det som i första hand möjliggjort denna politik är stora försämringar för arbetslösa och sjuka samtidigt som Anders Borg (M) kunnat utnyttja de välskötta finanser som Socialdemokraterna lämnade efter sig när Alliansen tog makten 2006. Likaså har de omfattande utförsäljningarna av statliga bolag haft betydelse. Med dyrbara konsekvenser som följd. Exempelvis avregleringen av bilbesiktningen. En väl fungerande professionell verksamhet har smulats sönder. Effekten har blivit dyrare priser, förvirrat bokningssystem och försämrad information.
Även om högerns politik är oförändrad ser den ekonomiska situationen annorlunda ut. Reserverna är förbrukade. Sverige står inför en helt annan realitet idag än när Borg tog kommandot och började omfördela resurserna i samhället. Enligt Ekonomistyrningsverket prognos för 2014 beräknas underskottet i de offentliga finanserna landa på omkring 90 miljarder. Och då ska vi vara medvetna om att merparten av regeringens reformer är skattesänkningar. Till detta kan läggas att Moderaterna vid sin partistämma fattade beslut om ytterligare skattesänkningar på närmare 50 miljarder.
När nu stödet för skattepolitiken kraftigt minskat och revorna i välfärden blivit allt mer uppenbara konstrueras nya power point-presentationer i Rosenbad för att övertyga väljarna om att högern faktiskt ”prioriterat” välfärden. Allehanda statistik om hur resurserna till skola, vård och omsorg ökat med tiotals miljarder och att kvaliteten i välfärden förbättrats avsevärt sedan 2006 torgförs helt skamlöst. Ingenstans nämns det att befolkningen i vårt land ökat med närmare en halv miljon människor, att löner räknas upp och att inflationen inverkar. Bara siffror.
Upplägget av valrörelsen är uppenbart. Inget ska tillåtas påverka det systemskiftet och den enda vägens politik om sänkta skatter samt fortsatta avregleringar. Därför lanseras ytterligare en myt, nämligen att skattesänkningar inneburit mer resurser till välfärden.
Men nu har regeringen ett problem. Av stor betydelse. Den nya myten känns inte igen av människor. Deras bild är den motsatta: Att kvaliteten i välfärden påverkats negativt av att skattesänkningar prioriterats före skola och omsorg.
Vi är alla en del av samhället. Välfärden är inget abstrakt. Tvärtom. Vi berörs antingen direkt eller genom anhöriga, vänner eller bekanta. Skolan finns där fysiskt, liksom äldreboende och sjukvården. Den generella bilden är entydig: Det välfärdssamhälle vi gemensamt skapade och som var grundbulten i vår samhällsmodell håller på att förtvina. Sverige blir omsprunget av land efter land. Borgerligheten slår sig för bröstet och konstaterar nöjt att skatterna ska sänkas ännu mer för att slutligen nå genomsnittet i EU. När så har skett har vi också fått en välfärd av motsvarande kvalitet. En stark välfärd går inte att kombinera med borgerlig skattepolitik. Det är ett vägval vi gör!
Ilan De Basso
