Hoppa till innehållet

Smålands Folkblad

Debatt: Varför denna förvåning? om JB-konkursen och vinstintresset

Smålands Folkblad.

Debatten om friskolor och marknadstänkande börjar vända, menar Peter Persson och Magnus Rydh.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Smålands Folkblad som står för åsikten.

Debatten om friskolor och marknadstänkande börjar vända, menar Peter Persson och Magnus Rydh.

Det tog lång tid att reformera Sverige till ett mera jämlikt samhälle. Brister och orättvisor kvarstår också på många samhällsområden. Valaffischen ”begåvad men fattig – ge honom lika chans” var socialdemokratisk och brännande aktuell i 1948 års val. Inte bara samhällsklass utan också betalningsförmåga bestämde utbildningsmöjligheter för de unga. Åtskilliga läshungriga och bildningstörstande från arbetarhem utestängdes.

Därför har reformpolitiken inom utbildningsområdet varit en av de viktigaste för att ge alltfler möjlighet att få förverkliga en del av sina drömmar i livet. Grundskolans formella start 1962 var ett steg från folkskola till folkets skola. Den följdes av den sammanhållna gymnasieskolan och breddat ämnesinnehåll på yrkesorienterade program. Årskullar av ungdomar som tidigare skildes åt av sociala och ekonomiska skäl möttes nu i skolan.

Vi tror att det var berikande för både pedagogisk utveckling och social sammanhållning. Detta bekräftas av skolforskning som visar att den som förkovras och når kunskap tidigt också stimulerar de andra barnens utveckling. Senare utvecklades kommunala vuxenskolan som instrument för att fylla på kunskaper, eller att ett i senare skeda i livet ges nya möjligheter till studier. Senare kom en kraftfull utbyggnad av regionala högskolor, som på ett närmast dramatisk sätt vidgade förutsättning och möjligheter till högre utbildning för de många människorna.

De nya högskolorna har även haft en betydande positiv påverkan i de regioner man verkar i. Högskolan i Jönköping är ett sådant lysande exempel. All denna reformpolitik vi beskriver var inte skapad av slumpen. Den drevs av en politisk vision att alla skulle ges samma möjligheter att studera. Men även utifrån att ett samhälle i utveckling behövde alltmer välutbildade människor. Vi vågar påstå att vårt land för bara drygt tjugo år sedan var i världsklass när gäller likvärdighet i skolan. All utbildning var då en självklar del av samhället och fri från marknadstänkande och vinstintresse. Resultatet mättes enbart i studieresultat.

Idag lever vi som bekant i en annan värld. Ett i grunden nyliberalt tänkande sköljde över världen och skulle befria oss från samhället. De främsta politiska förgrundsfigurerna uttalade det tydligt. Regeringen är inte lösningen, regeringen är problemet uttalade Ronald Reagan och Margaret Thatcher deklarerade ”det finns inget samhälle, bara individer”.

Grundläggande för gamla ekonomiska teorier som nu kallades nya, var och är, att skatter och höga offentliga utgifter är skadligt. Samtidigt är privat alltid bättre än det gemensamma och marknad bättre än fördelning. I grunden ett direkt motsatt tänkande till det som byggde välfärden och de gemensamma möjligheterna i vårt land. Dessa tankar menar vi var grunden för att börja utveckla andra organisationsformer för den gemensamma eller offentliga sektorn.

Så kallade friskolor var en av dem. De beskrevs som en förutsättning för det fria skolvalet och skapare av ny frigörande pedagogik. Bara ordvalet ”fri” indikerar att den gemensamma skolan skulle vara något annat.

Vi hade inte haft något emot om någon alternativ skola utvecklats i Jönköpings kommun utifrån ett uttalat starkt pedagogiskt alternativ. Något sådant har vi inte sett, istället har små och stora företag med mer eller mindre uttalade vinstintressen ställt sig i kö för att få bedriva skola i Jönköping. Detta har vi motarbetat utifrån att vi inte velat se en utveckling där barn räknas som kunder på en marknad. Vi har hävdat att detta blir en ny sorteringsskola som går ut över både barnen och samhället. Idag börjar debatten vända när mångmiljonvinster presenteras, miljardkonkurser förklaras och de mindre högpresterande barnen utestängs som olönsamma. Det var tanken det var fel på. När vi i kommunfullmäktige i Jönköping för många år sedan beskrev att vinstmaximering i en marknadsekonomi har detta funktionssätt, polisanmäldes vi av JB-gymnasiets ledning. Förtal var deras anklagelse.

Nu har verkligheten hunnit ikapp. Vi är inte förvånade, men hoppas att eftertanken driver ut privatisering och marknadstänkande från välfärden. Nu behövs förnuft och solidaritet.

Peter Persson,
Riksdagsledamot (S)
Magnus Rydh,
Vice ordförande Barn och Utbildningsnämnden

Ämnen i artikeln