Nyheter.

2015-01-05 10:58
Viktor Nordström, Amanda Björk och Clara Jönsson mäter blodtryck och puls på ED:s nyinköpta simulatordocka BILD: THOMAS JOKINIEMI
Viktor Nordström, Amanda Björk och Clara Jönsson mäter blodtryck och puls på ED:s nyinköpta simulatordocka

Vårdeleverna övar på högteknologisk docka

Den hostar, kräks och skriker. Med den nya simulatordockan kan eleverna på ED ta venprov, mäta blodtryck och sätta kateter.
– Man tar det mer på allvar, om man övar på varandra blir det mest att man skämtar, säger vårdeleven Amanda Björk.

Det ser ut som en vanlig sjukhussal, med justerbara sängar, stetoskop och andra instrument. På en monitor visas puls, blodtryck och syresättning. Verklighetstrogna vårdlokaler för praktiska övningar är inte ovanliga på vårdutbildningar. Men på Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping finns också en docka som beter sig som en riktig patient.
– Tidigare har vi bara haft enskilda kroppsdelar att ta prover på, en arm till exempel. Nu kan eleverna följa ett helt patientfall. I Jönköping är vi den enda skola som har en docka på plats och kan använda den dagligen, berättar Isa Persson, vårdlärare på ED, om den nyinköpta dockan.

Styrs via surfplatta

Den kostade omkring 100 000 kronor, och det går att mäta puls, blodtryck och lyssna på andningsljud. Den visar också olika kroppsliga symtom. Med hjälp av en surfplatta kan man ställa in olika parametrar på dockan, så att den går från frisk till sjuk. Från ett annat rum kan lärarna prata åt dockan, som har inbyggda högtalare.
– Eleverna får fundera på vad som är fel och hur de bör agera när patienten uppvisar vissa symtom. Exempelvis ska de lägga dockan i sidoläge när den har kräkts, säger Isa Persson.
– Man kan också träna bemötande på dockan, eftersom det går att simulera ångest, fyller kollegan Anna Torstensson i.

Det råder sjuksköterskebrist på sjukhusen i Jönköpings län, vilket har gjort att landstinget fått hyra in sjuksköterskor. Särskilt svårt är det att få tag på olika typer av specialistsjuksköterskor. Eleverna på Vård- och omsorgsprogrammet på Erik Dahlbergsgymnasiet kan arbeta som exempelvis undersköterska, vårdare och personlig assistent efter utbildningen, men många planerar att studera vidare till just sjuksköterska.
– Många har en tanke om att utbilda sig till sjuksköterska, polis eller socionom. Men under utbildningen får de information om att det även finns andra yrken som passar, exempelvis biomedicinsk analytiker, berättar Isa Persson.

Amanda Björk läser andra året på Vård- och omsorgsprogrammet, som har runt 150 elever. Hon har planer på att utbilda sig till barnmorska efter gymnasiet, ett av de yrken som det råder störst brist på. Hon tycker att vårdlokalerna och simulatordockan gör henne bättre förberedd för sitt framtida yrke.
– Jag lär mig mer när jag gör saker praktiskt. Nu vet vi ju hur man tar blodprov, hur det ser ut. Dockan är väldigt verklighetstroget och då tar man det mer på allvar, om man övar på varandra blir det mest att man skämtar, säger Amanda Björk.

Vill bli läkare

Clara Jönsson läser också andra året på Vård- och omsorgsprogrammet med sikte på att bli läkare – ett ovanligt val, det vanliga är nämligen att blivande läkare läser Naturvetenskapsprogrammet.
– Jag tvekade på om jag skulle gå natur eller vård och omsorg, men jag kände att jag var för trött för att plugga så hårt, säger Clara Jönsson, som tror att det är viktigt att öva på att bemöta människor om man vill bli läkare.

Dockan som ligger i sjukhussängen ger plötsligt ifrån sig ett ångestladdat skrik, på kommando via surfplattan.
– Det känns mer verkligt när dockan skriker, man reagerar på ett annat sätt då, säger Amanda Björk.

Hanna Eklöf